Karlavägen 31 är en boksajt med det mest aktuella från Natur & Kultur.

Så får jag lästid - våra författare berättar

Egentid i form av att ostört få läsa en bok kan vara den största lyxen. Men hur får man egentligen till de där stunderna? Vi bad aktuella författare berätta hur de får lästid i vardagen. 

"Själva tanken är att man behandlar sig själv som ett hopplöst barn."

Carl Cederström, författare till Den vilda jakten på ett bättre jag:

"Det är framförallt två saker som gör det svårt för mig att läsa. Det ena är yttre omständigheter. Det andra störningsmomentet är jag själv.

När ingen stör mig ser jag i stället till att störa mig själv. Jag sätter mig i fåtöljen och tar upp en bok (en riktig bok tack och lov, ingen läsplatta) och efter två meningar reser jag mig upp igen för att titta till någonting helt meningslöst. Så för att tvinga mig själv att sitta still brukar jag sätta en timer och läsa i tjugofem minuter. När klockan ringer tar jag en paus på fem minuter och fortsätter därefter igen.

Pomodoro kallas tekniken, efter de där tomatliknande "kökstimrarna". Själva tanken är att man behandlar sig själv som ett hopplöst barn. Timern fungerar som den där vänliga men bestämda pianoläraren, som förklarar att vi ännu inte är klara, att jag faktiskt får sitta still en stund till.

Det är naturligtvis väldigt genant att behöva avslöja sådant här, men det fungerar."

 

"Till skillnad från de flesta andra är jag inte på facebook, vilket ger mig oändligt mycket mer tid för kvalitativ litteratur."

Åsa Linderborg, författare till Populistiska manifestet:

”Om det finns någonting som jag är bra på, så är det att läsa. Jag går aldrig utanför dörren utan en bok. När jag var femton år cyklade jag en gång hem från stan samtidigt som jag läste första kapitlet i Barnens ö. (Jag är bra på att cykla också.)

Jag väljer bussen på morgnarna framför tunnelbanan och får därmed 40 minuters extra lästid varje dag. Jag läser minst en timma varje kväll. De flesta lördagar sätter jag klockan på 5 och går upp och läser i väntan på att alla andra ska vakna, samma sak på semestern.

Min familj vet att jag blir dysfunktionell om jag inte får läsa, de säger att de knappt känner igen mig om jag inte har en bok i handen.

Och kanske viktigast av allt: Till skillnad från de flesta andra är jag inte på Facebook, vilket ger mig oändligt mycket mer tid för kvalitativ litteratur. 

Problemet är inte tiden, utan var jag ska göra av alla böcker. Bostadspriserna i Stockholms innerstad medger inte att man håller sig med bibliotek. De senaste sex åren har jag kastat och gett bort 4 000 böcker. Jag saknar varenda titel.”

 

"Kasta din tv ut genom fönstret."

Rutger Bregman, författare till Utopia för realister:

"Om du vill ha mer tid att läsa böcker, är det första du bör göra att sluta följa nyheterna. Kasta din tv ut genom fönstret, avbryt alla dina prenumerationer och köp massor av böcker. Detta kommer att vara mycket bra för din mentala hälsa, eftersom nyheterna ofta är mycket deprimerande. Och vad som är viktigare: böcker hjälper dig att zooma ut och fokusera på de saker som är väldigt viktiga."

 

"Under många år var det stora möbelföretagets katalog egentligen den enda skrift jag hade på mitt nattduksbord."

Cilla Ramnek, författare till Verkstäder:

”Läsning är ett känsligt kapitel för mig. Jag älskar böcker, kan inte leva utan dem.

Bibliotek, bokhyllor, bokhandlare och antikvariat, jag dras till dem som flugor till sött.

Jag blir misstänksam när ett hem saknar böcker och där andra beskriver vad som attraherar i jakten på en partner så kontrar jag med -en boksamling såklart! Då kan det synas märkligt att jag knappt läste en bok de sista trettio åren.

Det är nu jag kommer ut med det, jag har inte tagit mig tid att läsa på flera decennier! Under många år var det stora möbelföretagets katalog egentligen den enda skrift jag hade på mitt nattduksbord. Kroniskt lästörstig som jag är har jag närstuderat texten på mjölkpaketen vid frukostbordet, rättat barnens uppsatser, läst högt vid nattningen, tittat på dagstidningens rubriker när jag knutit skorna i hallen. Jag har arrangerat böcker i egna och andras bokhyllor, uppmuntrat den fina möbelbutiken att skaffa en anständig boksamling, jag har ögnat igenom låttexter, och inte minst, de senaste åren, läst ett tusental sms.

Men så, vips, utflugna barn och ny egen tid. En slags retroaktiv trötthet först, somnar visst hela tiden. Med en bok i handen, det är en fin början. Och så en bok i fickan på tunnelbanan. Poesi, det direkta tilltalet utan omsvep, raka vägen till väsentligheter. Konstigt nog så verkar inte tråden tappad: Jag tar vid där jag var jag sist, liggande i solen på bastutaket, läsandes Jane Eyre. I mitten av sjuttiotalet, ungefär.”

 

"När jag är ute och springer, lyssnar jag gärna på en bok."

Elin Willows, författare till Inlandet

"Oceaner av tid existerar inte, inte som kan läggas på läsning, inte för mig. Därför gäller det att hitta de många bäckarna istället. För mig funkar det genom att ha många sätt att läsa på. När jag lägger barnen på kvällen läser jag min e-bok. Den lyser i stort sett bara upp sig själv och stör därför inte dem. Nu när jag bor utomlands är det också ett enkelt sätt att få tag på svenskspråkiga böcker eftersom e-biblioteket alltid är öppet. Det är också den boken jag läser innan jag somnar själv. Det är också den boken som jag ser som min huvudbok.

Men för att kunna läsa mer har jag också många böcker vid sidan av. När jag har egen skrivtid har jag alltid med mig en bok, en vanlig pappersbok, gärna en novellsamling eftersom det är kul att kunna läsa klart, och varvar skrivandet med läsande. När jag tar mig till de olika caféerna jag skriver på, samt när jag är ute och springer, lyssnar jag gärna på en bok, allra helst en som författaren läser själv.

Därför har jag alltid tre böcker på gång samtidigt, men oftast faktiskt ännu fler. Då finns det också alltid en bok till hands när lite lästid uppenbarar sig."

Verkstäder

Hantverkseskapism för kontorsråttan.

Populistiska manifestet

Om varför vänstern måste bli populistisk för att lyckas.

Den vilda jakten på ett bättre jag

Ett subjektivt och humoristiskt gonzoreportage om vår tids besatthet av att förbättra oss själva.

Utopia för realister

Underhållande om hur basinkomst, öppna gränser och 15 timmars arbetsveckan kan bli verklighet.

Inlandet

Kan man börja om var som helst och lämna allt bakom sig?

Du kanske vill läsa...

Månadens boktips

I oktober läser vi två efterlängtade och självupplevda böcker som ger perspektiv på tillvaron.